Märkvärdiga föremål

I den stora hallens undervåning finns många av de von Rosenska inventarierna bevarade. Den stora ryska slagbjörnen stack Eric von Rosen med spjut i Karelen 1904, under en expedition till finska lappmarken. Området plågades då av björninvasion, och de lokala myndigheterna välkomnade utländska storviltjägare. Von Rosen tog tillfället i akt och sköt 21 björnar, men de två största valde han att möta som en välkänd hjältekonung, och dödade med spjut.

Denna japanska rustning är tillverkad under Ashikaga- shogunatet i slutet av 1500- talet. Den består av band av hamrad stålplåt som lackats med svart, guld och rött, och som sedan bundits samman med silkestrådar. Av ansiktsmasken förstår man att rustningen tillhört en samuraj i den kejserliga livvakten, då det var förbjudet att visa sitt ansikte för den gudomlige kejsaren.

På några ställen finns ägarens släktvapen målat, varför det är möjligt att spåra den ursprunglige ägaren. På hjälmen har man fäst en vacker kalufs av människohår. Rusningen fördes till Sverige med skeppet Vega år 1878 efter den första seglingen genom Nordostpassagen, alltså norr om Sibirien och genom Berings sund.

Kistan är ett arbete från 1500- talets andra hälft, sannolikt nordtyskt, som von Rosen låtit restaurera. Dessa kistor skulle inrymma brudens hemgift, och endast högadeln hade råd att fylla en sådan stor kista med dyrbarheter.

I Slottet finns ett antal gamla nycklar. En av dessa är mycket enkel: Ett rör med en hane i ena änden och två voluter i den andra. Det är en kopia av en nyckel som von Rosen köpte av en fiskare, som fått upp den när han lade nät i Nyköpingsån, just nedanför Nyköpingshus, där originalnyckeln nu förvaras.

Det är inte osannlikt att detta är den nyckel kung Birger använde när han låste in sina bröder efter Nyköpings Gästabud. Det skall dock sägas att en annan, mer ornamenterad nyckel också gör anspråk på att vara den sanna Nyköpingsnyckeln. Von Rosen lät smida ett lås till sin nyckel, som sedan monterades i utedasset, ett ställe väl lämpat att begrunda den svenska historien.

I den gamla matsalen finns två skåp, båda av ek. Det ljusare skåpet har en enkel dekor av lister i dörrarnas fyllningar, och ett rikt skuret krön med eklöv och tre manshuvuden med lustiga huvudbonader. Under huvudena finns smidesornament i ebenholts, som tillsammans med vertikala kanneleringar ger ett närmast gotiskt intryck.

Skåpet är sannolikt nordtyskt, från 1500- talets mitt och är bevarat i originalskick. Det mörkare skåpet har fyra luckor med rundbågar och reliefer med bibliska motiv, samt tre kolonner med joniska kapitäl. Detta skåp är av senare datum, tillverkat omkring 1600, och delvis renoverat vid förra sekelskiftet.

I ett tornrum som används som slottets bröllopssvit finns en fantastisk säng, tillverkad i Paris 1812 i Napoleons egen stil: Empiren. Dess kraftigt svängda huvud- och fotändor av mahogny pryds av förgyllda örnhuvuden, och sängen står på kraftiga claw-and-ballfötter.

Stilen är ett resultat av Napoleons fälttåg i Italien 1796 och i Egypten 1798, vars arv från antiken blev inspirationskälla för möbelmakare och arkitekter i hela västvärlden. Sängen kommer från granngården Frändesta, vars ägares förfader ursprungligen beställt den i Frankrike.

Under dessa finns fyllningar med en höggotisk variant av linenfoldmönster, en vertikal profilering som ska ge intryck av ett stycke vikt linnetyg. Kistan har någon gång i på 1400- talet varit en del av en fast inredning, troligen i ett kloster eller en kyrka, och påstås vara av skotskt ursprung, möjligen hittagen av ätten Stuart på 1500 eller 1600 talet.

Den hittades, samman med åtskilliga andra urtida lämningar, i en klippskreva av Eric von Rosen i Tarija-dalen i södra Bolivia under hans sydamerikanska expedition år 1901. Detta exemplar var då det största man någonsin funnit. En samling mindre betar och andra fossil skänktes av von Rosen till Naturhistoriska Museet i Stockholm.

I början av 1300- talet gav Påven i uppdrag åt den engelske biskopen Henry, att samman med den svenske Erik (den Helige) utrota hedendomen i Finland. Korståget var framgångsrikt, man döpte dem man inte slog ihjäl, och Finland blev en del av Sverige. Men biskop Henrik hade oturen att reta upp bonden Lalli, det nobla följet åt nämligen upp hela innehållet i hans visthusbodar. Lalli slår då resolut ihjäl biskopen med sin yxa och flyr sedan, efter att ha kapat Henriks finger med biskopsringen och stoppat det i sin ränsel. Flykten går över isarna, och mördaren Lalli lyckas hålla sig gömd ända till sommaren, då en ung fiskare och hans blinde far stöter på ett isflak, som trots värmen inte velat smälta. På flaket sitter en helig falk och vaktar biskopens finger. Den unge fiskaren ger fingret till sin blinde far, som då återfår sin syn, och dessutom en gudomlig förmåga att peka ut mördarens gömställe.

Dessa kopparstick är en gåva till Eric von Rosen från Finlands regering, som tack för att von Rosen hjälpt den finska nationella rörelsen under befrielsekriget mot Ryssland 1918. Den finske generalen Mannerheim hade bett de nordiska grannländerna om hjälp, särskilt i form av flygplan, men utan gensvar. Eric von Rosen kunde inte svälja sitt förtret över den svenska regeringens handfallenhet, utan beslöt själv köpa ett flygplan som han och piloten Nils Kindberg flög över till Åbo. Det var den första överflygningen av Östersjön, och blev starten på en omfattande hjälpaktion till förmån för Finlands sak, som till slut bidrog till att Finland kunde bli en självständig stat